fantastiskt.


10-words-you-need-to-stop-misspellling
Helt fantastiskt. Tack för tipset Miriam!

ljuva 2009.

Alla verkar göra lite såna där summeringar av 2009. Jag har funnit lite frågor här och var och har valt ut några roliga som jag svarar på med en bild och lite text.

Årets bästa köp?

Det är väl ett lätt val måste jag säga. Jag älskar den. Den följer med mig i princip överallt. Och den känns så jag och jag tycker att den är fin. Jag är väl nöjd med den helt enkelt. (Denise, note-to-self: bli aldrig modebloggare, du kan ju inte ens beskriva varför du gillar en väska. Fail på dig.)

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja, jag spelade spel i ett tält, drack premiumcola och förlorade i alla spel som spelades under kvällen. Men det var fint och rätt roligt trots allt.

Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas?
25/4. Vi var i Hemavan. Och ja. What to say? Fantastisk helg. There's more to it, men det tar jag inte nu. Men mitt dop den 10/10 kan räknas också till ett sådant oförglömligt datum. Och de där två datumen hör ihop. Faktiskt.

Vad gjorde du på din födelsedag 2009?

Jag åt semlor och umgicks med finaste släkten. Det var härligt.

Vad fick dig att må bra? (En bild räcker sannerligen inte här. Men tro inte att de få bilder som kommer här symboliserar allt.)


Inte armbandet så klart, men ni alla kan läsa. Det är det inringade namnet jag syftar på.

Mitt älskade fotbollslag. What to say? Det var en rolig sommar med dessa flickor.
Lägret. Och lägermänniskorna. Troligtvis fyra av de bästa dagarna någonsin.

Fina vänner. På bilden syns bara en men det känns som att jag inte tänker sitta och räkna upp dem alla. Men de vet förhoppningsvis vilka de är. Och jag är så tacksam för var och en av dem.

De bästa nya människorna du träffade?

Julia Lundberg och Emma Stålnacke.

(Vacker bild, jag vet.) Agnes Lindström.

2009 var ett sjukt bra år faktiskt. Jag menar det verkligen.


lite julbilder.


Här lagas det julmat för fullt och notera dianaeffekten.

Min mormor är rätt gullig.

Ännu mer julmatstillverkning.

Tomten och mormor.

Morfar och jag.

Det bjöds på julgodis.

Kvällen (natten) avslutades superbt med lite lovsång med mina föräldrar och så fann jag min absoluta favoritlovsång på skiva. A-W-E-S-O-M-E!
Detta är allt för denna gång. Nu ska jag se på film med min kära mor. Jag har förberett ett rätt pretentiöst inlägg om julen men det måste färdigställas innan jag lägger upp det. Adjö på er!

jul, jul.

Som ni alla vet så är det julafton och det passar sig verkligen inte att sitta här. Nu ska jag gå till min familj. Vi hörs imorgon!

ett år idag, älskling.

fint.


fantastiskt bra julkalender.

gullebror.


en del kvällar har man inget bättre för sig.

ett år, baby.


24 December 2008. ♥

man måste tydligen ha en rubrik.

Om nu någon har missat det så har jag nu, precis som alla andra, jullov. Ingen originalitet här inte. Anledningen till att jag inte bloggat på ett tag är att jag kände att det föregående inlägget behövde få ligga först på bloggen ett tag. Så jag får väl ta och be om ursäkt för det. Men vet ni en sak? På julafton firar jag och Marie Curie ett år tillsammans. Hon ska få ett inlägg tillägnat sig snart. Någon dag i förväg. För hon är bäst. (Marie Curie är min kamera, om någon missat det, haha.) Jag vet inte vad jag ska säga, men jag tänker infoga en dikt, tagen direkt från Sunes jul.

”Min jul ska vara kul
min jul får inte vara ful
Som påsken den är gul,
ska min jul vara kul
Snön den ska vara vit,
och är den gul har någon pinkat på den
-kanske en hund”


bra jullåt också (klick!) 

en blomma vid vägkanten.

Efter en dag som denna så är jag så ofantligt glad för de vänner jag har som tar sig tiden att skicka ett uppmuntrande sms, skicka en tanke eller ge en kram när man verkligen behöver det. Man ska aldrig underskatta vikten av ett litet sms eller av en kram. För den lilla gesten gör det lite lättare, när allt känns som svårast. Det blir ett litet ljus i mörkret. Så tänk på det. Det där lilla leendet räknas verkligen.

Dagen har varit tuff. Det har varit svårt. Men vackert. Vi fick ta avsked av en ängel som vi fick låna en stund. Och hon var den kvinnan som såg en, hon såg en och lyssnade alltid. Hon hade alltid något klokt att säga och hon förde alltid med sig glädje och kärlek. Hon var en ytterst vacker person som många människor kommer att bära med sig i sina hjärtan. Jag kommer definitivt att göra det. Hon var en blomma vid vägkanten, som Hilding sa. Hon hade en aura av frid och balans, och hon var en ytterst god medmänniska. Hon berörde så många med sitt liv och lämnar efter sig ett tomrum. Men grejen är att det faktiskt inte är slut här. Vi möts igen. Vi har tagit farväl, for now. Men vi ses igen "i det hemmet som vi kallar Faderns hus." Så hoppet finns där. Och en glädje över den tiden vi fick ha med henne här på jorden. Tacksamhet över att vi fick känna henne. Tills vi möts igen, älskade du. ♥

Jag har en tro som ger mig tröst och styrka,
att vi ska ses igen när tiden tagit slut.
Trots att skiljas var så svårt
så vet jag att du lever i ett ljus,
i det hemmet som vi kallar Faderns hus.


galet fin.


hardcore.

Idag var det volleybollturnering på skolan och som ni ser så skulle man helst klä ut sig. Vår klass hade ett ganska oklart tema, personlig integritet bestämde vi oss för att kalla det. Vi gick alltså vår egen väg, vi följde inte strömmen. Vi var alltså helt enkelt lite av varje, haha. På bilden nedan ser ni en simmare, en hårdrockare och en indian (som förvisso tillhör en annan klass, men vi gillar henne ändå!). Ni kanske får mer bilder en annan dag, men jag råder er att checka "volleyboll, bolleyboll"-albumet på facebook också. Time for Glee!

det är nära nu.

Jag har kommit fram till att det inte är länge kvar alls nu. Inga läxor kvar. Förutom kemin, som jag tänkt göra under fredagen, eftersom jag inte ska till skolan den dagen, tyvärr. (De som behöver veta vad som händer den dagen vet det. Sara, smsa.) Och jag menar, vilken lättnad! Äntligen har jag börjat andas igen känns det som. En tyngd har lyfts från mina axlar, för ett tag i alla fall. Och det är underbart att ha tid att leva. Det är inte läxorna som tar över vardagskvällarna numera. Nu kan jag faktiskt ta mig tid att läsa och bara njuta. Det är fantastiskt. Livet är tillbaka. I några veckor i alla fall. Under jullovet tänker jag inte tänka på skolan alls (som att det kommer gå). Eller, det är värt ett försök åtminstone. Nu ska jag bege mig ut i kylan för att promenera till kyrkan.
 

välkommen kyla.

Det börjar bli kallt nu, på riktigt. Och grejen är att det inte finns speciellt mycket man kan göra åt det. Långkalsonger, dubbla vantar, mössa, halsduk, dunjacka. Det hjälper inte. Te i mängder och tjocka tröjor. Men jag måste säga att det är uppskattat faktiskt. Jag uppskattar den här kylan. Det är fint på något galet sätt. Jag tycker verkligen om att behöva klä sig hur varmt som helst och att den enda medicinen är att koka sig en kopp te och läsa en god bok. Det är mysigt. Och jag tycker faktiskt att det är så här vintern ska vara, jag bor ju faktiskt rätt långt upp i norr. Så man borde kunna kräva såna här vintrar, annars är det något fel tycker jag. Oräkneliga korta bilturer har gått åt till att prata om när snön ska komma. Och nu är den här. Och kylan likaså. Jag klagar inte.


min lördag.


3:38-3:45 ♥

alltså, åh.


"Also, there is a new saying in Israel: "Curly hair (like mine) means ROSH MALE RIBOSOMIN, which translates to: head full of ribosomes"."

så obeskrivligt klockrent.


"I cannot resist telling you, it has not a mere two sexes as we do, but SEVEN sexes – so who knows what is going on in the water under the still dark surfaces of ponds!" ♥


min dag i bilder.


luciatåg.

älskade vän.

gulligt värre, Isak.

finaste flickorna.

puss.

(klick!) - The Soundtrack Of 9A's Christmas '09.

små utrop, hehe.

små utrop från nobelbanketten:

Elizabeth Blackburns stämma.♥

åh, haha, känner sig patetisk när hon börjar gråta när Herta Müller ska få sitt pris.

"Who knows what happens under that black dark surface."

alltså elizabeth blackburn drog ett sexskämt i sitt tal. haha. awesome.

åh snart kommer talen!!!!! alltså jag kan inte sova förrän jag sett dem, så det så. punkt slut. haha.

Kristina Lugn!

åh, Ada Yonath alltså. ♥

Alltså Herta Müllers tal är så vackert. Hon ger så mycket av sig själv. Fint.


hjärta

jag älskar nobelprisbanketten och prisutdelningen.

I'd pick more daises

If I had my life to live over, I'd dare to make more mistakes next time.
I'd relax, I would limber up.
I would be sillier than I have been this trip. I would take fewer things seriously.
I would take more chances. I would climb more mountains and swim more rivers.
I would eat more ice cream and less beans.
I would perhaps have more actual troubles, but I'd have fewer imaginary ones.

You see, I'm one of those people who lived sensibly and sanely, hour after hour, day after day.
Oh, I've had my moments, and if I had to do it over again, I'd have more of them.
In fact, I'd try to have nothing else. Just moments, one after another, instead of living so many years ahead of each day.
I've been one of those persons who never goes anywhere without a thermometer, a hot water bottle, a raincoat and a parachute.
If I had to do it again, I would travel lighter than I have.

If I had my life to live over, I would start barefoot earlier in the spring and stay that way later in the fall. I would go to more dances. I would ride more merry-go-rounds. I would pick more daisies.

-Nadine Stair


genious


love it


Tänk ändå. Fem språk. Med fantastiskt uttal. Man skulle aldrig tro att han var svensk när man hör honom tala de andra språken. Amazing!

kärlekkärlek

Eftersom något så fantastiskt viktigt i vardagen är kärleken till varandra så tänkte jag lägga upp lite videor där det sjungs om kärlek, på olika sätt. Det kan vara kärleken till din nästa, till din käraste eller till världen. Och den där kärleken är så himla viktig. Det är helt ofantligt viktigt att inte glömma bort att älska varandra. Det är otroligt viktigt att komma ihåg att visa den också, att visa att man bryr sig. Det är viktigt att få människor att känna sig sedda, hörda. Det är viktigt att männsikor får känna att de är värda något. Och det är din och min uppgift att få dem att känna det.

"When evening falls so hard, I will comfort you"

"We are the ones who make a brighter day"

"Du är det finaste jag vet"

"I'll tell you one thing, it's always better when we're together"

till tomten


Ett Dianaobjektiv till min kamera skulle verkligen inte sitta fel.
Det är faktiskt det som står högst upp på min önskelista denna jul, tomten.


klyschig bild, I know


hon är helt sjukt bra.


Värt att nämnas är ju att denna fantastiskt duktiga flicka är från Klöverträsk och att videon är inspelad i Klöverträsk. Och hon är så bra. Och jag älskar skrattscenen med Vasti och Göte. Charm, verkligen.

see how they shine.

Skrivandet, bloggandet. Det funkar inte just nu. Det är för mycket. Det är för mycket som händer. I skolan, men även utanför. Sådant jag inte vill eller tänker blotta för hela världen. Men ja, det är ganska överväldigande just nu. Så ni vet. Så mitt bloggande kanske inte blir det bästa på ett tag. Det måste få sjunka in först. Alltihop. Men det kommer, i sinom tid. Tack och adjö, for now.



I'll take your part
When darkness comes
And pain is all around
Like a bridge over troubled water
I will lay me down


Sail on Silver Girl,
Sail on by
Your time has come to shine
All your dreams are on their way


välkommen december

Hej. Första December är det nu. Välkommen ljuva December. Dagen har varit bra, till stor del. Sen kom ett besked som förstörde i princip hela dagen. Men ja, åh. Jag har ingen kommentar till det. Men annars så fick jag en fin liten bakbok av mina föräldrar som ni ser på bilden nedan. Jag har även skrattat så jag gråtit (Däjvid, känn dig träffad!), promenerat och pluggat smått. Nu kallar sängen snart. Arrivederci.

RSS 2.0