När skolan började om började jag med en ny tv-serie, Twin Peaks. Och nu har jag sett klart. 30 avsnitt. Tjoff, så var det över. Jag har haft maraton i princip varje dag för det är den bästa serien jag någonsin sett. The owls are not what they seem, mina vänner. Och jag vill ha mitt kaffe black as midnight on a moonless night. Jag är fast. Jag är förälskad. Detta är den bästa serien i världshistorien. Jag är evigt förälskad i Dale Cooper. Betty och Garland Briggs är förevigt det bästa paret, de bästa förebilderna. Det är verkligen det bästa jag sett, någonsin. 

 

Livet äger! Min nya engelsklärare är en dröm, min maskeradutklädnad kommer bli bäst, jag åt på max igår, jag ser en massa Twin Peaks. Allt äger trots att jag idag är lite febrig (mer tid för Twin Peaks, tjoho!). Jag lever och mår bäst! That's all. (Think Meryl Streep)

obs obs Linneas bild (@misslinnealo på instagram osv)

Nu har det gått fyra skoldagar och jag älskar skolan så mycket. Det är så fint att vara tillbaka, att läsa i korridoren och kramas med Amanda. Imorgon börjar kursen jag är mest pepp på - filosofi! Det kommer bli bäst och jag läser kursen med bästa My så det kan ju inte gå fel. Imorgon börjar även engelskkursen och jag sörjer självklart att jag har ny lärare eftersom min f.d engelsklärare var den bästa personen i världen ungefär men jag hoppas att det kan bli fint ändå. Mitt schema är så tillåtande. Jag hinner annat än att sitta i skolan. Jag får sånt hopp om ett skolår utan enorma mängder skolarbete vareviga dag och där det finns ett liv utanför skolan och plugget. Jag har sånt hopp om det. Detta kan komma att bli det bästa året någonsin. Så känns det nu och jag tycker jag förtjänar det efter fjolårets 1100 poäng och neverending skoldagar. Jag kanske äntligen hinner läsa allt jag vill, se på tv, umgås. Vilken utopi, vilken dröm. 

Imorgon börjar skolan och det känns så fint för skolan är bäst och jag börjar trean. För första gången i mitt liv har jag ett schema som ger mig hopp om ett liv utanför skolan. Jag ser möjligheter att hälsa på mina bästa tanter, göra plugg i god tid och läsa böcker. Sen sist har jag varit på läger och det var, som alltid, det bästa i världen. Jag sov arton timmar på fyra nätter, bakade chokladkakor tolv på natten, kramades, tjuvkryddade med cayennepeppar, hade viktiga samtal, deltog i vackra kvällsamlingar och åh, jag hade det ju bara sådär lägerbäst som man alltid har det i Arnemark. Om sex dagar ska jag dit igen och det känns bra. Jag vill spendera så mycket tid som möjligt på den där platsen. Efter lägret sov jag femton timmar och sen har jag plockat bär, myst med mina vackraste barn, klippt håret, fikat på tantcondis, spelat tp och jobbat på dagis. Fin avslutning på ett  sommarlov där dagarna hemma mest varit depåstopp eftersom det alltid varit något nytt på gång. Så himla bra sätt att spendera sin sommar.Pojkarna kände sig manade att posera med bacon.Vi fikade som sagt på tantcondis och Gustav tillverkade en token av en kapsyl, eller nått.

Här skrubbade jag en stekhäll och vi sjöng Time of My Life.

Veckorna flyger förbi och sommarlovet börjar gå in i sista andningen men ändå. Jag gör så mycket fint. Onsdag-lördag var det Luleåkalaset i min kära hemstad och jag och mina kära vänner jobbade i Kalaskyrkan. Vi delade ut bibelord med brödunder på vår sida. Vi bad med människor, gav ut biblar, fikade. Vi gjorde allt det som känns viktigt att göra på en festival. På söndagen klev jag upp med sömndruckna ögon och gick till kyrkan för första gången efter sommaruppehållet. Vilken glädje. Jag möttes av varma långa kramar och fasta handslag av tårögda herrar. Jag grät för att Gud är bäst och jag trivs så bra i kyrkan. Det käraste återseendet denna månad. Jag har även fått hem min kära My från hennes tågluff och vi har maxat och sen tillbringat gårdagen hos Jonathan. Jag har så fina dagar, jag har så fina vänner. Ikväll åker jag till Arnemark och imorgon börjar det årliga sommarlägret som alltid är det bästa som finns. Lägrernas årstid, som sagt. Nu ska jag baka och packa klart. Aufwiedersehen eller hur det nu är. (+ har sett första säsongen av Downton Abbey - det bästa jag sett)

 

Idag har jag hängt på en filt i Stadsparken med så bra personer i så många timmar. Vi spelade alias och panik ordstress och åt kakor, drack isthé och hade så roligt. Klockan tolv i natt fick jag ett sms av min bäste granne/bror/bäqstis/barndomsvän och vi begav oss ut på midnattspromenad i sällskap av grodor och funderingar. Vi klättrade slutligen i vårt barndoms högsta mest klättervänliga träd och sen stekte jag mig en nattomelett. Rätt och slätt en ganska ultimat dag på alla sätt. (Imorgon börjar Luleåkalaset/kalaskyrkan och jag ska på flytta hemifrån-träningsläger i studentlägenhet.)