Veckorna flyger förbi och sommarlovet börjar gå in i sista andningen men ändå. Jag gör så mycket fint. Onsdag-lördag var det Luleåkalaset i min kära hemstad och jag och mina kära vänner jobbade i Kalaskyrkan. Vi delade ut bibelord med brödunder på vår sida. Vi bad med människor, gav ut biblar, fikade. Vi gjorde allt det som känns viktigt att göra på en festival. På söndagen klev jag upp med sömndruckna ögon och gick till kyrkan för första gången efter sommaruppehållet. Vilken glädje. Jag möttes av varma långa kramar och fasta handslag av tårögda herrar. Jag grät för att Gud är bäst och jag trivs så bra i kyrkan. Det käraste återseendet denna månad. Jag har även fått hem min kära My från hennes tågluff och vi har maxat och sen tillbringat gårdagen hos Jonathan. Jag har så fina dagar, jag har så fina vänner. Ikväll åker jag till Arnemark och imorgon börjar det årliga sommarlägret som alltid är det bästa som finns. Lägrernas årstid, som sagt. Nu ska jag baka och packa klart. Aufwiedersehen eller hur det nu är. (+ har sett första säsongen av Downton Abbey - det bästa jag sett)