Bästa sommarstället
Ja, alltså, "stugan" som jag kallar den fast den inte är min! Jonathans farmor och farfar har världens finaste stuga med furuinredning i skärgården som är värsta oasen. Dit åker jag och sjunger runt elden, läser böcker och stickar ikapp med Lena. Det är kul och alltid så himla avslappnande att diska för hand, sova på en kökssoffa som är för kort och vakna tidigt till fågelsång.

Hur kan man välja? Just nu säger jag ju häggen! Om en vecka är det väl midsommarblomstern. Sen blir det älgörten och prästkragen och kabbelekan och smörblomman och syrénen och solrosorna och lejongapen alltså! Jag vet inte var denna hemska fascination av blommor har kommit ifrån. Jag föddes inte så här men det verkar som att när man kliver ner i tantbåten så följer hela paketet med för jag får verkligen hjärtklappning av att tänka på blommor.

I Klöverträsk!! När mamma tar med lättdryck i en plastkanna och lite kakor i en burk och så ligger hon och solar på stranden medan jag och Kevin badar. Det är det härligaste badet. Jag och Kevin springer på bryggan och ser vem som kan göra det roligaste hoppet när man når kanten. Tyvärr badar vi sällan så längre men det är verkligen det härligaste. 

Hur länge ska du vara ledig?

Jag är i princip ledig hela juni, eller ja, jag jobbar tre dagar denna månad så det är väl praktiskt taget att vara ledig. Efter det så jobbar jag två månader med ett litet lägerbreak mitt i. 

Att komma hem till Klöverträsk. Att vara i Arnemark. Att vara ledig och läsa böcker. Att plocka bär och cykla massor. 

Ja, egentligen ingenting eftersom man fick mindre CSN den här månaden och jag gick och köpte en folkdräkt. Det blir kanske mest studentpresenter av pengarna som finns kvar.
Det här lyssnar jag på i sommar:
Inte så mycket musik? Jag brukar hitta nån spellista som passar på cykelturen till och från jobbet men annars så tycker jag att det är trist att stänga ute fågelsången. Herregud, när blev jag en sån sommarälskare...

Jag ändrar hela tiden, precis som med favoritblommorna. Jag skulle kanske ändå säga regn? och speciellt typ åskvädersregn.

Antagligen kommer jag få de vanliga 130 såren på händerna när jag jobbar i köket och med blommorna i sommar, tänker jag mig. 

Vad oroar du dig för?
Att jag ska glömma bort mig i sommarlovet och missa saker jag ska göra. Min ständiga oro. Tur att min kalender är min bästa vän. Nåja. Nä, klart jag har andra orosmoment egentligen. Folk jag älskar som är sjuka och sånt, ni vet. Jag skulle tro att det är mitt största orosmoment denna sommar.

Hur kommer du minnas din sommar sen i september?    
Antagligen som så himla lugn eftersom jag jobbar så lite.

Den ultimata sommardagen:
Jag spånar fritt men: typ att läsa hela dagen och sen cykla till stan för att möta upp nån kompis på nåt kvällsöppet café och man kan sitta ute! Sen kan man ju fortsätta hur länge man vill för det är midnattssol och härligt hela tiden. Alternativt så är man i Arnemark.

Det ena problemet var ganska lätt och åtgärda. Jag tillbringade en kväll med att sprätta upp foder och kantband för att sy in västen och sprättade loss kjolen från västen för att kunna sy in den. Det tog sin lilla kväll men det var det värt, så klart. Längden var svårare att åtgärda eftersom den inte hade mer än kanske en centimeters fåll. Först var jag förtvivlad - har hade jag lagt en massa pengar på något som sedan var för kort. Så jag hade en insydd kjol och en insydd väst som hängde på galgen och en lite besviken Denise. Sen har jag nålat ihop delarna fram och tillbaka under veckan och bara försökt vänja mig.... liksom. Herregud, grejen med en folkdräkt är ju att den är min!! Jag måste ju få göra som jag vill! Plus det är verkligen ett livsprojekt så den längre kjolen kan jag ju fixa med tiden. Men här och nu!! Måste jag ju ba' njuta av att den är i mina ägor. Så vaknade jag imorse och tänkte "Jag måste ha folkdräkten på nationaldagsfirandet i stan!!". Sömndrucken satte jag mig vid symaskinen och sydde ihop västen och kjolen. Sen tillbringade jag några timmar i den idag och det kändes!!!! så!!!!!! bra!!!!!! trots kjollängd osv. Jag älskar den. Verkligen. Så ja, därav detta långa inlägg. Egentligen tänkte jag ba' skriva detta för att kunna skicka in detta till sypeppen men det blev mer en livshistoria. Nåja. Detta var mitt sypeppiga. Det blev bra. Den sitter hur fint som helst och folk stannade mig på stan för att berömma min fina folkdräkt :')