Hade inte biblioteket funnits hade jag varit förlorad. 
Så är det.
Att jag blev författare och inte förbrytare, poet och inte prostituerad, är bibliotekets förtjänst. 
För att det var öppet.
För att vem som helst fick gå in. Det var fritt fram.
Brottsförebyggande och samhällsekonomiskt sunt.
Där jag på en stol i ljusgården och läste Strindberg, Östersundsposten eller Vogue i stället för sniffa thinner på en vind och ligga det allmänna till last.

Dessa fantastiska helger. Juliette Grécos vackra stämma fyller mitt rum. Jag ligger på golvet, slår sporadiskt upp ord i mitt fransklexikon och sjunger med. Jag smörar 36 mackor för att mina vänner kommer på besök och dansar och sjunger under tiden. Jag är på lovsångsgudstjänst och allt är så himla himla bra bara. Jag får ett kuvert fjällminnen stucket i handen och kramar så många fina damer att hjärtat nästan svämmar över. Gråter på världens finaste dop och kommer hem med en blombukett i näven och ett sms om att gå på teater i Stockholm. Snart är det höstlov så nu skriver jag argumenterande texter och försöker plugga miljökunskap och orkar bara för att det bara bara bara är två veckor kvar nu. Två ynka veckor. Tio ynka skoldagar. Bara ett matteprov, bara en biologiredovisning bort. Det borde inte vara oöverkomligt, va?

Jag vandrar med trötthetens hölje över mig till bussen på morgonen. Det gör ingenting. Jag lyssnar på Hela Kyrkan Sjunger som varenda morgon och det går inte att motverka trötthet på ett bättre sätt faktiskt. Jag har historia på biblioteket och diskuterar Szymborska och Tranströmer med bibliotekarier. Jag har geografi och skrattar åt lärarens förvirrande mindmap istället för att orora mig för morgondagens prov som jag inte börjat plugga till. På fysiklektionen är jag arg på min lärare som har fruktansvärda villfarelser och jag känner mig nästan manad att skicka Ebba Witt-Brattström på honom. Bortsett från att gå i skolan så försöker jag finna tid till att skicka iväg brev jag skrivit, läsa böcker, skriva mejl, färdigställa blandband och boktipslistor, sova och promenera. Ikväll ska jag och Joel analysera en dikt av Tranströmer över en kopp thé (varför har inte jag så roliga skoluppgifter?) och jag ska dessutom försöka lära mig en massa om resurser och reserver. Veckans mål är helgen. Inte för att det är helg och jag får sova utan för att jag på lördag äntligen får träffa cellgruppen igen och för att på söndag ska jag på två fantastiska personers dop. Nu ska jag leta reda på geografipeppen och lära mig allt jag behöver inför morgondagens prov.

Tomas Tranströmer har vunnit Nobelpriset i litteratur.

Jag har lyckats bli med iPhone. Detta är en väldigt stor förändring för mig men jag trivs så himla himla bra med min pärla. Den senaste veckan har jag haft jättemånga prov och inlämningar. Detta har dock inte stoppat mig. Jag har äntligen funnit tid att läsa igen. Jag har läst Sofi Oksanens Utrensning, så så bra. Jag och Daniella har fikat och dikuterat kulturkonservatism, planerer inför bokmässan 2012, Ebba Witt-Brattström och den existentiella aspekten av Annika Norlins texter. Så himla bra. Mina klasskamrater har välkomnat mig in i iPhoneklubben (haha) med öppna famnar och jag har fnissat bort matematiklektioner. Det är nog lite så min vecka har sett ut. Idag har jag loppisfyndat i mängder och haft en fin kväll med två av mina finaste väninnor. Äsch, nu tänker jag kasta mig in i 2666 (min stackars rygg).  Så här har veckan sett ut lite, i alla fall: