Jag har haft en fantastisk kväll. Fotbollsavslutningen var så himla fin. Det var skratt och tårar. Magnus avgår som tränare. Det kommer helt enkelt bli tomt utan honom, det kommer bli tomt utan dessa oändliga diskussioner som vi har varje träning. Det kommer bli betydligt jobbigare att träna, helt klart. Tur att tjejerna finns kvar, och de misslyckas aldrig med att lysa upp dagen. Den här låten beskriver verkligen stämningen som finns i laget. Vi ställer upp för varandra, vi kan lita på varandra. Vi är så himla tighta, vi är bäst. Jag skulle inte byta lag, inte för allt i världen. Laget betyder alldeles för mycket. Åh, vad jag älskar dessa flickor. Vi är så himla bra. Jag vet inte vad jag ska säga. Alltså, jag är så himla tacksam för tiden vi haft tillsammans (hittills) och jag hoppas att vi har lång tid kvar. Trots att vinsterna inte var många så höll vi ihop så himla bra. Vi peppar, stöttar och i slutändan så är det inte poängen som räknas. Jag spelar för laget, inte för poängen. Det viktigaste för mig är mitt lag, inte om vi vinner eller förlorar. Jag spelar för tjejerna. För att ni är bäst, verkligen. Det är så mycket mer än fotboll. Det är vänskaper som är värda guld. Det är obeskrivligt. Ja. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag älskar er. Helt enkelt. Jag önskar att jag ska få fortsätta sjunga era theme songs. Jag önskar att jag ska få fortsätta att störa Patrik med mitt oavbrytliga prat. Jag önskar att vi ska få fortsätta att kramas och skratta tillsammans på träningarna. Jag önskar att vi ska få fortsätta att köra stegen (som alltid leder till toalettbesök) och bli förvirrade när alla tappar räkningen. Jag önskar helt enkelt att vi ska få fortsätta träna och spela tillsammans länge till. Det kan vi göra va? För ni betyder så mycket. Puss, puss, puss.