Imorgon återgår allt till det vanliga. Det är dags för tidiga mornar, långa dagar och lite för många mörka timmar igen. Jag intalar mig själv att det ska bli skönt med lite struktur på vardagen och det är väl förvisso rätt sant. Jag vill bara inte behöva sitta i skolan, med huvudvärken och för många ogjorda matematiktal igen. Nej. Nu ska jag inte vara sådan. Herrejisses. Jag har ju massor av fina saker framför mig. Konserter, författarsamtal och (herregudjagdöravlycka) Bodil Malmsten! Det blir ljusare nu. Dagarna blir längre. Hjärtat blir lättare. Det tror jag på (och hoppas) av hela mitt hjärta. Det här ska bli fint. Matematik B ska inte få förstöra mitt liv, min termin. Knappast. Jag ska slåss mot matematiken och komma ut segrande. För övrigt så faller snön fortfarande med jämna mellanrum och mellan snöfallen slår den bitande kylan till. Det gör det lite svårt att motivera sig att öppna dörren på vardagsmornarna men jag gillar det ändå. Jag är rätt välgarderad med tre par strumpbyxor på benen. Bor man i norrbotten så gör man. Det är rätt fint ändå. Jag ska plocka fram mina skidor till veckan och dra ut i spåren. Åh, vad jag saknat det. Dags att återigen spendera tid med kemiboken. (Nej, nu ljög jag faktiskt. Efter mycket övervägande blev utfallet istället att läsa Nelly Sachs. Bra val.)

♥ på Magda & 500 days of summer-leken