Jag är inne i någon slags fas. Jag kommer hem från skolan, slänger av mig ryggsäcken och sätter mig vid skrivbordet och skiver om Tjeckoslovakiens historia. Googlar på okända historiska händelser och använder SAOL-appen titt som tätt. Skriver post-its och sätter upp på väggen, i böcker, på skrivmaskinen. Dricker mängder av thé och äter citrusfrukter. Lyssnar på Nina Simone och Emma Tranströmers tonsättningar av sin fars dikter. Historia är ungefär det roligaste i hela hela världen. Jag blir väldigt glad av tanken att om allt går som planerat är det sånt här jag får syssla med efter gymnasiet. Jag tar sena bussar hem varenda dag; antingen för att jag har långa skoldagar eller för att klippa mig eller dricka thé på café. Idag har jag och Paulina suttit på det nya fiket i stan. Paulina är väl ungefär så fin man kan bli. Nu är jag hemma och fortsätter min kvällssyssla - historia historia historia. Så himla fint. Vem bryr sig om att jag har fysikprov nästa vecka? Man måste ju ha sunda prioriteringar här i livet.