Att cykla hem i regnet är något som många ogillar. Men jag älskar det. Visst, man blir dyblöt och jag kommer säkerligen bli förkyld men det är värt det. Jag mötte en annan cyklist (fullkomlig anonymitet) som frågade mig just det som jag döpte detta inlägg till. "Är det kämpigt?", men jag tror faktiskt att hon syftade på att min cykel är ganska värdelös när det kommer till växlarna. Varpå jag svarade "Lite, men jag får försöka cykla ifrån regnet!". Det var kanske inte det lättaste men jag försökte i alla fall. Jag skrattade i princip hela vägen hem. Bubblade av glädje. För det regnar. Jag älskar regnet. Jag älskar hur blommorna tacksamt får blöt jord så att fotosyntesen kan fortsätta. Jag älskar hur grodorna förnöjt kväker. Jag älskar lukten av regnblött hår.
Nödvändigt inlägg, jag vet.