I tisdags började skolan om. Den första veckan är avklarad och en sån vecka sen! Skolan är en så trevlig plats. Jag sitter i korridoren på fyran (bästabästa våningen) och läser böcker på hålen. Byter några ord om författaren med historieläraren eller pratar jullovsläsning med engelskläraren. Jag labbar med tokigaste klasskamraten och skrattar så jag får ont i magen. Vi ser An Education på engelskan och Isak liknar mig vid Jenny (ungefär det finaste han sagt till mig någonsin). Jag fnissar på mattelektionerna och jag hamnar i awkwarda situationer (för att det är väldigt typiskt mig). Jag får prata om Främlingen (more than once till och med) och jag fikar med fina Paulina efter skolan. Jag lägger mig i tid på kvällarna, lyssnar på Spanarna och läser ut en bok om dagen. Ja du, livet, tack för att du behandlar mig så väl just nu. Jag fyller anteckningsfunktionen på mobiltelefonen med citat och på morgonen åker jag buss till tonerna av Edith Piaf och Juliette Gréco. Jag vill bara att livet ska fortsätta vara så här bra och fint och provlöst i all framtid.