Snart börjar skolan om igen. Och jag vet inte vad jag ska tycka om det. Åh. Jag gillar ju verkligen skolan. För jag måste ha struktur i min vardag, och det får man ju verkligen av skolan. Så tro det eller ej, men jag längtar faktiskt lite. Jag längtar inte speciellt efter att den enorma plugghysteri som kommer i och med skolstarten och jag längtar inte efter nationella proven. Jag längtar efter struktur. Jag längtar efter bestämda tider och ett schema att följa. Man måste ju försöka vara positiv också. Nu börjar vår absolut sista termin på grundskolan. Tanken är helt sanslös. Tänka sig att vi har blivit så stora. Och ja. Det känns rätt sjukt. Tänk att snart splittras vi för gott. De vänner jag gått med från dagis kommer jag inte att gå i samma klass som längre. Fast samtidigt är tanken rätt spännande. Tänk vilken grej att börja gymnasiet. Läsa kurser du själv vill, läsa det du är intresserad av. Ja. Wow. Det blir nog fantastiskt. Nu ska jag ut på promenad i -30 grader!

Och snart åker jag aldrig denna buss igen.